Born in the wrong Century

"...only dead has seen the end of war?
I have seen the end of war.
The question is; how do I go on living?"

---

Såg precis filmen Brothers.
Riktigt bra och gripande film.
Har förstått att originalet av Susanne Bier skall var ännu bättre, men har inte sett den så kan inte yttra mig om det :)




Brothers


Tänkte inte säga så mycket om denna heller, förutom att den rörde mig.
Skådespeleriet var kanske inte det bästa och Tobey Maguire kändes till att börja med inte så bra i rollen som Sam, men det var inget större fel på hans skådespelarinsats och jag tyckte han växte alleftersom filmen pågick.
Natalie Portman var okej, men hon har garnterat gjort bättre filmer.
Däremot var Jake Gyllenhall riktigt bra, men det är han fan nästan alltid också.
Säger bara; Donnie Darko, Brockeback Mountain och Jarhead.

Enda problemet med han är att det var smått omöjligt att hitta en bild på han där han inte var halvnaken eller posade på något "sexigt" sätt.




Jake Gyllenhall


Men bäst av allt var Thomas Newmans musik.
Han har ju tidigare gjort musiken till filmer som American Beauty, Revolutionary Road och Shawshank Redemption, viilka alla tre är bra filmer med riktigt starka soundtrack.

---

Nog om detta, se den! :)

---

Vi tar och pratar om mitt liv en annan dag...

My Life Goes On...

---

Toppen av min Spotify playlist just nu enligt Spotify;


Modjo – Lady (Hear Me Tonight)

Stone Sour – Digital [Did You Tell]

Stone Sour – The Bitter End

Sisters Of Mercy – Temple Of Love - 1992

Stone Sour – Anna

Volbeat – Sad Man's Tongue


Så var det med det :)
Här kommer filmen Brothers Main Theme i alla fall, så jävla bra det är!

 

 

"...but I've got my country's 500th anniversary to plan,
my wedding to arrange,
my wife to murder,
and Guilder to frame for it
- I'm swamped!"


Princess Bride är fortfarande en av de bästa filmer som någonsin gjorts :)

---

Så satt man här igen då.
Som titeln säger har jag otroligt mycket att göra just nu, eller, okej, inte otroligt mycket kanske, men mycket planering och mycket som skall göras dock.

Just därför sitter jag här, biben är i öppnad, första glaset upphällt, första klunken drucken och PS3:an är laddad med filmen A Single Man, som jag har längtat efter att få se den. Hoppas nu bara att den är lika bra som jag tror den skall vara och att Colin Firth spelar lika bra som det sägs.




Colin Firth


Köpte denna film för några veckor sedan, tillsammans med 20 andra filmer.
Man kan alltså säga att årets skörd har varit god ;)
Dock är det först ikväll jag är ensam och kan titta på den utan några störningsmoment.

I helgen skall jag också passa på att se filmen Inception, intryck från den filmen kommer någon gång i nästa inlägg.
Men jag har en känsla av att med Christopher Nolan i regissörstolen, skådespelare som och Leonardo DiCaprio Joseph Gordon-Levitt i huvudrollerna och skådespelare som Cilian Murphy, Michael Caine och Ken Watanbe i birollerna kan detta inte bli en annat än en otroligt bra film.




Inception

---

Jag vill så gärna skriva i bloggen, skriva något intressant, skriva spännande saker om mitt liv, skriva dikter och annat som verkligen betyder något för mig, men känner att när jag sitter och jobbar med bloggar hela dagarna orkar jag helt enkelt inte sätta mig framför min egen blogg när jag väl kommer hem.

Men, men, jag skriver nu i alla fall :)

---

Måste tyvärr säga detta, att då jag ändå jobbar med bloggar har jag ju alltid velat ha mig en egen bloggerska till flickvän, men min stora kärlek i bloggosfären, Nevnarien, har gått och förlovat sig, buhu, stackars mig, hur skall jag nu någonsin bli lycklig *fäller en tår*

Okej, skämt å sido, men lite roligt var det i alla fall ;)
Hon är visserligen söt och har en bra, intressant och vettig blogg, tycker jag, snygg blogg är det också.

Nej ni, nu kallar filmen, men det blir mer skrivet snart, I promise... Suuureee...
Som jag har lova flera gånger tidigare alltså :)

---

För er som har Spotify och har någorlunda liknande musikintresse som jag har ni här några riktigt bra låtar att lyssna på.
Blir fler i nästa inlägg...


Apostasy – Sulphurinjection

Iced Earth – Pure Evil

Dead By Sunrise – Inside Of Me


Enjoy! ;)


Dessutom måste jag visa denna underbara video till låten War med Poets of the Fall, låten finns heller ej på Spotify så jag måste öppna YouTube var dag för att få lyssna på den...

 

 

"...at his own expense..."


Från filmen The Libertine med Johnny Depp, om du inte redan har gjort det så se nu!
Filmen är otroligt skruvad men poetiskt vacker och Johnnys monolog i slutet av filmen är att dö för...

---

Länge sedan man skrev något här.
Är väl så det blir, man periodar med bloggskrivandet helt enkelt.
Dessutom, när man läser bloggar varenda dag på arbetet kan man faktiskt tröttna på dem, otroligt men sant :)

Hade tänkt att jag skulle skriva något riktigt intressant här, men har faktiskt inte så mycket intressant att säga.
Jag jobbar på, och trivs som fan med det, alltid något :)
Träningen går väl bra, inte så jämn kanske men blir ju några pass i veckan.
Om man nu bara kunde hålla sig helt och fullt borta från alkohol skulle det nog gå ännu bättre med träningen ;)

---

Förresten, nu är det bara tre veckor kvar tills jag, Gustav och Aleks åker till Kårböle, fy fan vad jag längtar!
Det skall bli så otroligt skönt att få komma upp dit igen.
Det finns absolut ingenting som är bättre än att spendera en vecka där uppe, skogen, naturen, vattnet, lugnet, vandrandet och så umgänger med med några riktigt bra vänner.
Förra året tror jag att vi tog ungefär 1200 foton där uppe, undrar hur många vi hinner trycka av i år, dessutom har ju Aleks med sig systemkameran, så i år kanske det till och med blir riktigt snygga bilder :)

Här kommer några få av alla de bilder från förra året;

---

Snart är det dags för mig att ta mig i kragen och faktiskt köpa lägenheten jag bor i.
Jag får den för ett riktigt bra pris nämligen, visst det blir låna pengar, men det måste man ju alltid göra om man skall kpa en lägenhet.
Skall se till att låna lite extra pengar också för att ordna till lägenheten.
Tapetsera om, kasta ut badkaret, göra badrummet helkaklat, måla om köksluckor och byta handtag på alla skåp i köket, köpa ny soffa, kasta ut de två sängarna jag har och köpa en bred istället, mm.
Det kommer att bli lite att stå i, men det kommer också att bli så myvket bättre när det är klart.

Ekonomin är ju dock alltid en sor fråga och mitt största bryderi just nu är, skall jag behålla Jessica när jag köper lägenheten?
Skall jag sälja henne innan köpet, skall jag sälja henne efter köpet, skall jag inte sälja henne alls, skall jag sälja henne och köpa en ny bil istället, skall jag i sådant fall köpa en billigare bil, eller skall jag köpa en bil jag verkligen vill ha?
Många frågor, hjälp mig att besvara dem någon? ;)

---

Om det nu kommer till det som jag allra helst vill, alltså att sälja Jessica och köpa en ny bil, då kommer ju istälelt nästa frågeställning, vilken bil skall jag då köpa???
Som tur var har jag haft gott om tid att fundera på detta, och har kommit fram till en lista med ett tiotal alternativ, utan någon som helst inbördes ordning, någon som kan hjälpa mig att välja mellan dem eller lägga till ännu fler alternativ till listan? :)



Nissan 300zxTT / 282 Hk / 70 - 120 000 kr.



Honda S2000 / 240 Hk / 140 - 300 000 kr.



Seat Leon Cupra R / 265 Hk / 270 - 315 000 kr.



Nissan 350Z / 280 Hk / 130 - 280 000 kr.



Ford Focus RS  / 305 Hk / 280 - 350 000 kr.



Honda Integra Type R / 220 Hk / 135 - 150 000 kr.



Honda NSX / 273 Hk / 250 - 350 000 kr.



Toyota Supra MKIII / 235+ Hk / 40 - 100 000 kr.



Volvo C30 T5 / 220 Hk / 150 - 280 000 kr.



Renault Megane RS / 250 Hk / 285 - 330 000 kr.

---

Dags att avsluta detta inlägg med en låt, skall bara komma på vilken jag vill dela med mig av till er idag.
Idag får det bli bandet Vintersorg med låten Till Fjälls.
Jag själv är ju så otroligt dålig på att finna ny musik, men som tur var har min käre vän Gustav alltid ett eller flera äss i rockärmen och vet oftast precis vilken musik som passar mig och min udda musiksmak :)

Enjoy...

"...To take to flight
The life endevour
Aim for the burning sun
You're trapped inside
But you can still be free
If time will set you free
But it's a long long way to go..."


Varför slutade Darren och Daniel i Savage Garden att göra musik tillsammans?
De var ju så otroligt duktiga på vad de gjorde...

---

Idag har varit en helt vanlig dag.
Visst finns det gott om vanliga dagar, men på senaste tid har inte många dagar varit direkt vanliga.
Det har funnits väldigt bra dagar och det har funnit väldigt dåliga dagar.
Det har funnit dagar fyllda av skratt och dagar fyllda av sorg.
Så är det väl i och för sig alltid i livet, men på den senaste tiden har det varit lite mer tumultartat än på länge...

Att därför få ha en vanlig dag kan vara ganska skönt.
Därav blir detta inlägg ett vanligt inlägg.
Måste bara nämna att jag fick min så kallade sambo eller inneboende att se en drama film igår kväll, det borde fan firas, i alla fall för de som känner honom :)

Idag har jag i alla fall spenderat tiden med att spela två av världens bästa spel just nu.
Det ena, Final Fantasy XIII, har jag åtminstone tjugo timmar kvar att spela på och det andra, Heavy Rain, fick ett snöpligt slut idag, det slutade inte alls som det borde, så det blir till att spela om, vi måste ju få tag på mördaren...





Idag såddes även det frö som en dag kan komma att bli något riktigt stort.
Jag och Dejan har äntligen satt pennan till pappret och påbörjat det som kan komma ändra våra liv, på ett eller annat sätt.
Vad det är kan jag tyvärr inte säga nu, återkom om ett år eller så...


Nu sitter jag så här hemma igen och njuter lite av att man är ensam ikväll, ingen sambo/inneboende alltså :)
Tänkte avsluta kvällen med en film, kan bara inte bestämma mig för vilken...




Crazy Heart      Pandorum         Kikujiro


Sedan blir det sängen och antagligen väldigt lite sömn då jag äntligen ahr börjat läsa världens bästa bok.
Har påbörjat den tidigare på svenska men lade snabbt ner den och har idag äntligen skaffat den på engelska...




Shantaram

---

Måste bara passa på att lägga in några av de bästa textraderna som Savage Garden har skrivit.

"We twist and turn were angels burn
Like fallen soliders, we will learn
That once forgotten, twice removed
Love will be the death,
the death of you..."

Men lämnar er nu med låten som började detta inlägg...

"...For this I gave up trying.
 One good turn deserves my dying..."


Corey Taylor, bäst, finns inte så mycket mer att säga :)

---

Så var det söndag igen.
Sitter här och väntar på att gå ner till tvätten igen, spännande... Kanske inte, men desto nödvändigare.
Var fan har min inneboende/sambo tagit vägen? Maybe he got lucky tonight ;) Man får väl hoppas, hehe.
Förresten, körde hem i en M3 precis, trodde jag skulle vara spännande, men icke, an M3 got nothing on my sweet Jessica ;)

I fredags var det besök på Stadsbibliotek med Bästa, Middag med Bästa, Baren med Bästa och senare Mister som gällde, mycket trevligt var det.


                   


Lördagen började segt, riktigt segt, och denna text får illustrera lördag förmiddag och tidig eftermiddag:

"Upp och hoppa, ligg inte och dra dig
 Du och jag måste fånga dagen.
 Upp och hoppa, ligg inte och dra dig
 Du och jag måste leva nu
 Leva, leva livet nu..."

Lite skånsk Hip-Hop, alltid bra för att få en på bra humör :)

Denna låt var ju med i melodifestvialen, när det nu var, 2 år sen kanske?
Nu slutade i alla fall kvällen självklart med melodifestivalen, det går ju liksom inte att undvika :)
Fel låt vann, så klart, som vanligt...

Men "sorgen" efter det vändes till glädje när Eva stoppade in filmen Luftslottet som Sprängdes i DVD:n, så jävla bra, eller, alltså, hela trilogin då...




Luftslottet som Sprängdes


Shit, måste springa ner till tvätten, brb...


Tillbaks...

Nee, nu blir det till att diska, men dammsuga orkar jag fan inte göra nu, tänkte att min kära sambo skulle ha gjort det redan, men icke, aja, det får la vänta till senare i veckan...

Någon sa till mig härom kvällen att det jag skriver här på bloggen inte passar in på den jag person jag visar i det "verkliga" livet, eller, att det jag skriver här märks inte på mig när man umgås med mig.
Tänkte jag skulle skriva lite om det, men får spara det till ett senare inlägg.
Jag kan bara säga att jag är en Oxymoron helt enkelt...

---

Nu blir det musik, och idag bjuds det på en låt som är så inte jag, men den är så jävla bra helt enkelt, så det får bli så ändå :)
Låten är The Worlds Greatest med R.Kelly.
En skandalernas man, kan inte påstå att jag har mycket över för honom som person, men han kan göra musik.
Inte ovanligt inom musikbranschen direkt dock...

"- Yeah, what's that, boss?
 - Which would be worse, to live as a monster or to die as a good man?"


Ångest, ångest i sin vackraste form...

---

Såg äntligen filmen Requiem for a Dream i förra veckan. En film av Darren Aronofsky som även har gjort de underbara Fountain och The Wrestler.
I rollerna ser vi ett vackert par; Jared Leto och Jennifer Connely och vägen till deras förfall.




Requiem for a Dream


Denna film är en film som, så väldigt få, verkligen tär på en.
En film, som verkligen rör vid en.
En film, som verkligen får en att tänka, den får en att känna, den får en att må dåligt, men samtidigt bra, för att man har sett något som faktiskt är meningsfullt, hemskt vart det, men meningsfullt...

Den var, samtidigt som den var hemsk, förfärlig och vidrig en otroligt vacker film.
Precis som den andra filmen jag såg i förra veckan; Shutter Island, fick den en som sagt att tänka och imponeras av hantverket filmen i sig verkligen är.
Shutter Island är den fjärde filmen som är skapad av Martin Scorsese och har Leonardo DiCaprio i huvudrollen, och precis som deras tidigare filmer tillsammans, The Departed, The Aviator och Gangs of New York är det en helt underbar film.




Shutter Island


Något som verkligen slog mig också var att båda dessa filmer har helt underbar musik.
Vilket även den film jag måste se härnäst också har.
Filmen jag skall se härnäst heter A Single Man, med en, vad jag har förstått, helt otrolig Colin Firth i huvudrollen.
Denna film verkar, precis som dessa andra två filmerna, handla väldigt mycket om ångest, och den verkar samtidigt vara en väldigt vacker film.




A Single Man


Känns lite som temat just nu, ett väldigt bra tema.
Vackra filmer, filmer med underbar musik, filmer som får en att känna, filmer som får en att förundras...

---

Ångest, varför skall man ha ångest, varför möter man inte bara upp sina rädslor, tar dem vid hornen och trycker ner dem i backen och säger; Du bestämmer inte över mig, jag bestämmer över dig, mina känslor styr inte mig, jag styr dem.

Låter väl väldigt lätt?
Men det är det självklart inte.

Jag brukade ha ångest för allt möjligt, självklart har jag fortfarande ångest, men det är inte ofta, och inte mycket som framkallar den längre.

Såg filmerna här ovan, de handlar som sagt mycket om ångest, visar den väldigt tydligt.
Förstår inte vad folk är kapabla till att göra ibland för att få något man måste ha, som drogerna i Requiem for a Dream, eller livet utan minnen i Shutter Island.
Fast å andra sidan, nog fan skulle jag själv, och har, gått genom helvetet och tillbaks för något jag inte kan leva utan.
Ibland kommer man ut, bärandes på det man vill ha, det man har sökt, bärandes på detta i sin famn.
Men allt för ofta kommer man ut, efter sin långa färd genom helvete med inget annat än aska i sina händer...

---

Jag lämnar er nu med ett stycke från filmen Requiem for a Dream, dock i en annan version än den som spelas i filmen, men den är fortfarande minst lika ångestdrypande, bara mer pampig...

"...just like the vocies in a dream..."

Denna vakna dröm. Varför lever jag alltid i denna vakna dröm?
Varför kan jag inte inte bara somna och sluta drömma.
Måste jag sova för att se verkligheten, då jag alldeles för ofta bara ser drömmarna när jag är vaken.

---

Genombrott idag, kanske äntligen kan få komma åt allting som ligger på min hårddisk i min trasiga PS3, tack på förhand Jeremy ifall det fungerar ;)
Skall bland annat bli väldigt trevligt att komma åt mitt stora bibliotek som jag, av någon outgrundlig anledning, bara har lagrat där och ingen annanstans.

Dagen min har bestått av lite nytto görande, lite spelande, lite pratande och annars, precis som alltid när jag är ensam, mycket tänkande och drömmande.

Märkte tidigare idag att jag har för mycket känslor som jag aldrig får, kan eller vill släppa lös, och istället släpps de lösa vid de mest konstiga tillfällena.
Tidigare idag, hade tv:n på, de visade prisutdelning till guldmdaljörerna i damernas cvurling, lag Norberg detta OS också, de spelade kramades, svenska nationalsången spelades och efter ett tag var min kind våt.
Varför då?
Varför vid just detta tillfälle?
Varför inte vid alla de andra hundratals tillfällen då det hade passat, då det hade varit rättfärdigat, då jag hade velat?
Jag skriver känslor, jag tänker känslor, jag drömmer känslor, men kan av någon anledning inte låta mig själv känna allt vad jag vill känna.
Skriver jag bara ner mina känslor för att jag inte kan visa dem, tänker jag och lever jag ut mina känslor i mina drömmar för att jag har slutat känna i den verkliga världen?
Har jag slutat känna eller ej?
Det vet jag ej.
Ibland hoppas jag det, ibland önskar jag att jag kunde känna mer.
Ibland önskar jag att jag kunde känna mindre.
Varför känner jag mindre för verkligheten och mindre för drömmarna och tankarna?

En av drömmarna har återkommit till mig i tankarna idag och jag hatar det.

---

En gång i tiden skrev jag detta till en person.
Detta var skrivet till en person jag trodde skulle finnas kvar.
En person som alltid skulle finnas där.
Men, som med så mycket annat jag har skrivit, så mycket annat jag har sagt, kastas det bara bort.
Kastas bort för att aldrig bli ihågkommet igen...


Uchu kwa angu Malaika na uchu kwa angu Binti Mfalme...

---

Drömmar, tankar och minnen tar mig tillbaka till den väldigt passande låten Voices in a Dream med Echoes of Eternity.

"...are we to blind to find a way?
 Fear of the unknown clouds our hearts today.
 Come into my world, see through my eyes.
 Try to understand..."


Förstår att det inte alltid är lätt att förstås sig på mig, jag gör det knappt själv ibland...
Se min blogg som en manual, en liten sådan, men ändock, bättre än inget kanske...
Är det så att jag fortfarande är svår att förstå mig på, får ni fråga ;)

---

Så till den tråkiga vardagen då.
Eller, tja, vardagen har ju blivit lite roligare nu när jag har bytt jobb, känns otroligt skönt att göra något vettigt för en gångs skull.
Har i och för sig haft vettigt jobb tidigare också, men det jobbet är ju i en annan stad, och vem vet, någon gång i livet kanske jag kommer tillbaks till det jobebt och den staden, men inte just nu.
Det är helg, vad skall man göra nu då? Man är ledig, men har inget vettigt planerat, det är i och för sig rätt skönt det också.
Inget planerat betyder att man sparar pengar ;)
På tal om sparande har jag tagit ytterligare ett steg in i vuxenlivet och verkligen på allvar börjat pensionsspara, men ja, jag är efter, är ju inte så gammal som vissa andra, eller hur Bästa? :)
Är ensam i lägenheten denna helg i alla fall, så min inneboende är på resa i västerland, får väl ta vara på den tiden för att städa och tvätta till exempel.
Fy fan va rolig min helg lät nu då, aja, det kanske dyker upp något, om inte annat är det måndag snart igen.
Nästa helg blir nog mer livad.
Det nalkas utgång med företaget och en massa kunder, det vill säga, sjukt mycket krökande.
Sen är det även dags för en av årets höjdpunkter snart, Oscarsgalan! Jippie! Får se hur många som väljer att följa den med mig i år, eller rättare sagt, hur många som håller sig vakna genom hela med mig i år, förra året var det ingen som höll sig vaken genom hela, förutom mig, filmnörden själv, då...

Skall sluta tråka ut er nu, skrivs snart igen...

---

Nehe, inte fanns det någon ordentlig video på Youtube för Within Temptation och deras See who I Am.
Får bli en gjord av någon, med Final Fantasy tema, vilket väl i och för sig inte är helt fel.
Tänk att få leva i den Slutgiltiga Fantasin, min Slutgiltiga Fantasi, tänk att få leva sitt liv precis som man alltid velat, tänk att få leva mitt liv precis som jag alltid velat.
Vem, vet.
Någon gång kanske jag kommer att få göra det...

Det där med att skapa en egen design på min blogg kan ju glömma, jag kommer inte att lära mig CSS i första taget.
Men med hjälp av Tescho har jag i alla fall kunnat ordna en design på bloggen som inte är lika tråkig som grundesignarna.
Skall leka med den framöver och se vad jag kan komma på för eget roligt...

Blir inte mycket spännande som händer ikväll inte...

Titta lite på http://nevnarien.se/ 
Bea och Pommes på tallriken.
300 i Blu Ray spelaren.
En filt över mig i soffan.
Det är så min kväll kommer att se ut, intressant va?

Nej ni, lämnar er nu, återkommer i helgen...

---

Så jävla ful video, men låten är fortfarande otroligt bra, från den tid då Deathstars var något att ha, är riktigt besviken på allt de har släppt efter den första plattan, tyvärr...

Hmm...
Det var onekligen ett väldigt bra tag sedan jag skrev här...
Så blir det ibland, så blir det i livet, ibland orkar man, ibland orkar man inte...
Ibland orkar man tala och skriva om vad man tänker, känner, upplever, ibland finns det faktiskt ingenting intressant att skriva om...
Visst, jag har läst, jag har hört, och jag har sett på film senast igår om att man skall ta vara på de små sakerna i livet, vilket troligen är sant, men vad gör man då när de små sakerna helt enkelt inte räcker till och blir överskuggade av allt det skitiga i livet?
Oavsett, skriver gör jag ikväll och förhoppningsvis snart igen...
Ibland finner man sin musa i lyckan men allt för ofta finner man tyvärr sin musa i olyckan...

---

Det är ett bottenlöst hål det här jag har fastnat i
Saknaden av ljus driver mig till vansinne
Jag har förlorat nästan allting jag någonsin kämpat för
Inget mer liv för mig, låt ensamhten ta sin början
Skammen för alla fel jag har gjort, inte gjorde och borde ha gjort kommer för alltid att hemsöka mig
Jag försöker att finna ett lugn, ett sorts ro i min tillvaro
Men livet kämpar alltid emot mig
Mitt liv är inget annat än ett spel jag i slutändan kommer att förlora
Jag ser mig själv och jag ser skammen, jag ser mig själv och jag ser ensamheten...

---

Va fan måste alla butikskedjor och affärsverksamheter bröja fira julen redan i oktober månad?
Kan någon förklara detta för mig...
Julen kommer en gång per år, och ja ibland är julen så oerhört mysig, underbart trevlig och en otroligt härlig högtid, men oftast, ja oftast är den bara så jävla deprimerande...
Varför vill man gå ut och börja fira en så derpimerande högtid två månader för tidigt?
Hela slutet av vartenda år, hela julen och hela nyårstiden, det finns fan inget värre än att fira denna tid i ensamhet...
Okej, jag menar, jag är sällan ensam, man har ju familjen där, man har vänner där, så är det något fel på mig eller?
Något fel att jag känner mig ensam även med familj och vänner runt om mig?

---

Jag är trött på  hungern
Jag är trött på de som får mig att känna att det är mitt fel, att det är jag som gör något fel
Jag är trött på spänningen, trött på avsaknaden av spänning i livet
Jag är trött på de som bara tar men aldrig ger, trött på att vara den som alltid måste ge men aldrig får något tillbaks
Vill bara finna en plats att vila, en plats att ta det lugnt
Tror jag skall finna mig en egen plats att vila på

---

Skall försöka ta lite glädje av, och ta vara på  de små sakerna i livet...
Som att jag såg en höjdarrulle på bio igår, filmen Zombieland...





Redan i förtexterna, när korta klipp i slow motion visar människor som flyr från och blir uppätna av zombier och allt ackompanjeras av Metallicas For whom the bell Tolls visste jag att denna film är något jag kommer att älska, och visst hade jag rätt, den roligaste film jag har sett på mycket länge...





Visst finns det otroligt många filmer jag har sett, till och med bara på senare tid, som är så mycket bättre, så mycket intressantare...
Men humor skall icke förkastas och denna 1 tim och 27 min långa skratt och splatterfest, med en underbart rolig Woddy Harrelson och en inhoppande Bill Murray i högform, skänkte mig i alla fall en stunds lycka i min annars inte så underbara tillvaro...


Ikväll såg jag en anna film med liknande namn, denna film hette Adventureland...





Filmen hade precis som i Zombieland Jesse Eisenberg i huvudrollen...
I de övriga rollerna rollerna fanns även den alltid lika underhållande Ryan Reynolds, och i den kvinnliga huvudrollen syntes Kristen Stewart, oh du vackra Kristen Stewart...





På genren till denna film stod det att det var en komedi, vilket det viserrligen var ibland, den hade sina humoristiska scener, men annars var det en tragisk, ibland deprimerande, kärlekshistoria, alltså precis som det skall vara, med mycket djup och mycket hjärta, precis en sådan film jag älskar att se när man är ensam...

När jag nu pratar film och Kristen i synnerhet, måste jag rekommendera alla att se fler av Kristens deprimerande karaktärsporträtt, som i filmerna Twilight och Into the Wild...
Hmm...
Det var som sagt tydligen länge sedan jag skrev här, med tanke på att mitt senaste inlägg handlade bland annat om just filmen Into the Wild...

Oavsett...
I Into the Wild spelar hon en speciellt trasig individ, det vill säga, Kristen när hon är som alla bäst...

---

Hmm...
Har mycket mer att säga och mycket mer att skriva, men vi får spara det till en annan dag så det kanske kan bli fler än ett inlägg var tredje månad...

---

Lyssna till dessa underbara toner av bandet Enslaved...
Låten heter Frost och den får mig att somna i någorlunda ro nu när kylan har kommit till oss...

"They walk away quietly into empty spaces, trying to close the gaps of the past..."

---

Har inte haft så mycket att säga på sistone...
Eller det har jag väl visserligen, men har inte orkat skriva ut mina tankar genom tangentbordet, in på datorn och ut på nätet...
Jag hoppas i alla fall att när denna sommar är över, är det mycket som har förändrats...
Inte bara för mig men för människorna runt omkring mig också...
Hoppas att vissa saker förändras och att vissa saker kommer att fortsätta vara precis som de alltid har varit...
Hoppas att vissa människor förändras och att vissa människor kommer att fortsätta vara precis som de alltid har varit...
Hoppas att vissa människor lär sig att tänka innan de talar och att vissa människor lär sig att tala efter att de har tänkt...
Men  för tillfället hoppas jag mest av allt att lite förändring sker i mitt liv snart, villket det visserligen har gjort det senaste året och känns som om att det kommer att göra snart igen...

Skall skriva mer när jag känner att det är dags...
Vet inte när det är dags, men den som lever får se...

---

Har ni inte gjort det redan så gå och ladda ner, hyr, eller ännu hellre köp filmen Into the Wild, den är otrolig, man får en sådan längtan av att vara ensam, man får en längtan av att vara med någon, man får en längtan av att fly, man får en längtan av att stanna där man är, och man får en sådan längtan efter äventyr...
Filmen är baserad på en sann berättelse om "äventyraren" Christopher McCandless, är gjord av Sean Penn, som sällan gör en dålig film och har Emile Hirsch i huvudrollen...
Emile Hirsch har hitills aldrig gjort mig besvilken, i de filmer jag har sett med honom i, han verkar kunna klara av det mesta briljant, och jag ser absolut fram emot att få se än mer med han...
Har ni inte sett dem heller, kan ni passa på att införskaffa filmerna Alpha Dog och Lords of Dogtown när ni ändå letar film, även dessa båda med Emile Hirsch...

---

Ha de' King!

"...This city is afraid of me. I have seen its true face. The streets are extended gutters and the gutters are full of blood and when the drains finally scab over, all the vermin will drown. The accumulated filth of all their sex and murder will foam up about their waists and all the whores and politicians will look up and shout "Save us!"... and I'll whisper "no."..."
Rorschach's Journal. October 12th, 1985

Så bra...

---

Idag tänkte jag börja mitt inlägg med en fråga:
När blev det  egentligen någonting negativt att vara en gentleman?
Jag menar, vilket årtioende skedde detta, och varför missade jag det?

Vet att jag själv är en gentleman, försöker i alla fall att vara det, men för det mesta när man pratar med folk (läs kvinnor) och de nämner detta, låter det precis som om att det skulle vara något negativt; du skulle inte göra så för du är en gentleman, han gjorde si, han gjorde så, men inte du, för du är en gentleman, hallå eller!?, varför är det nu för tiden bättre att vara en skitstövel och en arrogant jävel än att vara snäll, omtänksam och just en gentleman?
Jag kanske har helt fel och har missförstått allt, men då får folk sluta få det att låta negativt att vara just en gentleman...

Har förresten ytterligare en fråga:
Varförs skall kvinnor alltid berätta om sina sexpartners?
Män tycker visserligen om att skryta om detta sinsemellan, vilket kanske även kvinnor gör, vad vet jag, men jag är verkligen  inte intresserad, speciellt inte då de enda som berättar sådant för mig är kvinnor jag antingen är/har varit kär i, eller de kvinnor jag har haft ett förhållande med, jag är inte eran kvinnliga vän, jag må vara eran vän, men är fortfarande inte intresserad av att höra om era sexpartners...

---

Men, men, nog med frågor...

---

I fredags kom jag hem efter att ha spenderat fem dagar i Gôtet, och det var, som alltid, trevligt, mysigt, kul och alldeles, alldeles underbart :)
Hann med ganska mycket denna gång, men absolut inte i närheten av allt jag vill hinna med varje gång jag är där nere. Jag jobbade lite, visserligen bara en dag, men ändå, lyckades springa på stan själv och shoppa lite, det behövdes...



Jag köpte faktiskt även kläder och skor, men självklart måste filmerna visas upp :)


Fick tid att umgås med Niklas och Malin, bor ju hos dem så det är inte så svårt ;), eller jo det är det, jag flänger ju hela tiden runt och gör en massa andra saker :)
Hann träffa Adina och Nicklas, trevligt, fikade och pratade om allt och inget, mysigt, precis som det skall vara.

Av någon anledning lyckades jag umgås med Natali, först dagen då jag kom ner i någon timma, sedan även på en fika i stan, och till sist var vi ute på restaurang käkade, hade det mycket trevligt, drack öl och, tja, hade det bra. Detta måste jag dock erkänna att jag var lite rädd för, då det var första gången sedan hon gjorde slut med mig som vi umgicks på det sättet och under en så pass lång tid, jag var rädd för att falla tillbaks och få känslorna för henne att bubbla upp igen. Alltså jag älskar henne, det har jag gjort förut och kommer aldrig att sluta göra, men, när vi väl gick skilda vägar den kvällen blev jag glatt överraskad då jag upptäckte att jag inte längre behöver henne på det sättet, jag klarar mig utan henne. Som sagt, kommer aldrig att sluta älska henne, men det enda jag kunde tänka på i samma sekund vi sa hej då den kvällen, var "min" underbara Malaika som är den kvinna jag håller av nu, det finns ingen annan...

Självklart träffade jag även Malaika så ofta jag fick chansen till, vilket som alltid var helt underbart, mysigt, trevligt, otroligt och nästan perfekt, men, tja, sen är ju läget som det är, jävligt, jävligt jobbigt helt enkelt...

---

Förresten, på tal om ingenting alls, jag efterlyser en försvunnen film: The Holiday, någon som vet var den har tagit vägen? Vet nämligen att jag köpte den för lite mer än en månad sedan, men samma kväll jag hade köpt den försvann den spårlöst, hittelön utfärdas ;)
Aja, tills den filmen är återfunnen får jag väl hålla till godo med en annan romantisk komedi, en film jag har sett alldeles för många gånger, Forgetting Sarah Marshall, den är så bäst! :)

Jason Segel är mycket rolig som huvudrollen Peter Bretter, men efter att ha sett filmen ett antal gånger har jag gett upp och böjer mitt huvud inför Russel Brand och hans karaktär Aldous Snow, jag själv hade aldrig hört talas om Russel Brand innan jag såg denna film, men han är, jag vet inte hur jag skall beskriva det, han är en komiker av väldigt hög klass helt enkelt och speciellt i denna film där hans spelar en brittisk rockstjärna i bandet Infant Sorrow som är superkänd, har sex med allt och alla, och sjunger så otroligt kassa låtar :)

---

På Söndag är det äntligen dags, som jag har längtat, dags för första avsnittet av den andra säsongen av Tv-serien True Blood, wee! :)
Har planerat in att se avsnittet på måndag tillsammans med Dane och hans flickvän Emma. Jag och Dane såg det allra första avsnittet tillsammans, efter det bestämde vi oss för att även se alla resterande avsnitt tillsammans, tills han gick och såg avsnitt två med Emma, *morr*. Nu var jag tvungen att se det avsnittet själv, vilket inte alls var lika kul :( Men allting löste sig då Dane tog med sig Emma till mig en kväll, det var meningen att vi skulle se avsnitt tre tillsammans, men vi kunde inte sluta och snart hade vi sett ytterligare fem avsnitt. Alltså, en mycket bra serie vi inte kunde släppa, förrens sista avsnittet var slut, och nu har vi väntat så länge, men nu är det äntligen dags...
"I don't know who you think you are, but before the night is through... I wanna do bad things to you..."

Ha de' King!

Varför skall man alltid sakna?
Det finns alltid något eller någon att sakna, varför är det så?
Varför kan jag aldrig få leva mitt liv utan att sakna?

Har ingenting vettigt att säga ikväll, förutom det faktum att jag saknar, alltid...

Saknar jag någon eller saknar jag något?
Saknar jag någon och även saknar något?
Vad är det jag saknar?
Saknar jag att ha någon att sakna?
Saknar jag att ha något att sakna?
Eller saknar jag verkligen någon och något som jag önskar fanns i mitt liv?

Hatar att sakna, älskar att sakna, och kommar aldrig att sluta sakna...

På samma sätt som jag alltid kommer att älska, kommer jag likväl alltid att sakna...

Har ingenting vattigt att säga som sagt, skall återgå till min rom nu och återkommer när det finns något vettigt att säga om mitt liv...

...som den regeln något satte upp för länge sedan, att vi behöver sömn, vad tänkte evolutionen där egentligen?

Hade varit trevligt att gå till jobbet en dag åtminstone utan att behöva känna det som om att man skulle kunna somna precis när som helst...

---

Men, en annan sak med regler är att, visst vissa är där för oss att följa, vissa är bättre, andra är sämre, vissa måste vi följa, andra vill vi följa, men ibland, för att komma någon vart, måste vi skapa våra egna regler...
Eller...
Vi sätter upp regler för oss själva medans vi lever, psykiska såväl som fysiska, regler, moraler, som vi lever vårat liv efter, men ibland, för att komma någon vart, måste vi bryta dessa regler och våra egna moraler, är det rätt att göra så eller ljuger vi bara för oss själva när vi gör så?
Det kan vara precis det rätta att göra, när det måste till en stor förändring i vårat liv för att vi skall kunna ta oss framåt, då de regler och moraler vi har byggt upp för oss själva egentligen bara är i vägen, eller, då vi kanske till och med upptäcker att dessa inte är byggda av oss för oss, men istället är de byggda av någon annan för oss, men vi har trott på dem så länge att vi har trott att de är våra egna...
Bryt reglerna, för något nytt, bryt reglerna gör något du annars aldrig skulle gjort...
Detta är dock allt annat än lätt, hur väljer man till exempel vad som är rätt om man skall tvingas att välja mellan sin moral och sina känslor, eller sina regler och sina känslor?

---

Vet inte varför jag helt plötsligt kom att tänka på filmen 10 Things I hate about You och en sak som Julia Stiles säger i denna, men det blev nu bara så, och jag vill dela med mig av detta:


I hate the way you talk to me, and the way you cut your hair.
I hate the way you drive my car.
I hate it when you stare.
I hate your big dumb combat boots, and the way you read my mind.
I hate you so much it makes me sick; it even makes me rhyme.
I hate the way you're always right.
I hate it when you lie.
I hate it when you make me laugh, even worse when you make me cry.
I hate it when you're not around, and the fact that you didn't call.
But mostly I hate the way I don't hate you.
Not even close, not even a little bit, not even at all...

---

Nog med filosoferande för nu...

---

Tänkte bara säga att jag tycker att det är väldigt synd när jag fick reda på att Nattis hade/har fått en benhinneinflammation och därför inte kunde vara med i Gbgvarvet i år heller :( Det är verkligen jätte tråkigt då jag vet att hon hade sett fram emot det. Men för min del gör det inget, jag menar, jag är lika stolt över henne ändå. Finns inte många kvinnor som är så drivna och duktiga på vad de än tar sig an som hon är. Jag kommer i alla fall alltid att vara stolt över henne för det hon gör.

---

Från en Göteborgstjej till en lägenhet vid Wiselgrensplatsen i Göteborg...
...,en lägenhet som jag tackade nej till igår...
Är rätt säker på att jag vill flytta tillbaka dit men, även om den såg väldigt bra ut så var det inflyttningsdatum om två veckor, och det kändes som alldeles för kort tid. Jag måste ju hinna packa och avsluta jobb här uppe vilket jag aldrig hade hunnit på två veckor just nu. Att hamna på att betala dubbel hyra är inget jag är sugen på just  nu. Dessutom, skall jag flytta ner till Göteborg igen, som jag tror att jag vill, måste jag först vara säker på att det är precis det jag vill och inte stressa ner dit. Vad spelar några månader hit eller dit för roll egentligen?
Det finns fler lägenheter i Göteborg och som sagt detta beslut skall komma efter att jag har lagt gott om tid på att fundera över allt innan jag flyttar ner. Finns några frågetecken jag helst av allt skulle vilja reda ut innan jag flyttar ner, om jag nu lyckas reda ut dem innan dess är ju visserligen en annan femma.

---

Från en Göteborgslägenhet till en annan Göteborgstjej...
...Drömde i natt, gör jag visserligen ofta, men detta var första gången Isa figurerade i mina drömmar.
Kommer inte ihåg exakt vad drömmen handlade om, och det irriterar mig, varför skall man alltid glömma bort drömmar så fort, speciellt de som är bra och intressanta på något sätt?
Men oasvett detta vet jag att det var en trevlig och rolig dröm preic som Isa är en trevlig och rolig kvinna. Jag saknar henne, saknar hennes sällskap, hon får mig alltid att skratta och le, hon är så knäpp och sprallig på ett sätt som gör henne så otroligt rolig att umgås med och varje gång jag umgås med henne ångrar jag att jag inte tog med mig papper och penna för att skriva ner någon av hennes hundratals sköna kommentarer hon slänger ur sig. Senast vi sågs var det en kommentar som handlade om Kineser och Iranier som var så otroligt rolig, kommer dock inte exakt ihåg hur den gick, men den var knäpp och rolig precis som Isa alltid är...



Jag & Isa på Nyår 2008/2009


Men Isa är självklart inte den enda jag saknar, saknar alla mina vänner bekanta och min förra familj i Göteborg, och saknar även mina vänner här i Stockholm  när jag inte umgås med dem...


* Saknar att hänga, dricka sprit, spela tv-spel, lyssna på tung metal och bara vara som två bröder med Mackan

* Saknar att dricka öl, diskutera film och lyssna på när Ron berättar om sin bujinkan

* Saknar att bara ta en kopp te, titta på en bra film och slappna av med Sven hemma hos honom

* Saknar att fika, äta middag tillsammans, skratta och prata om precis allt och inget med Adina och Nicklas

* Saknar att bara vara jag med Malin och Niklas, med dem är jag alltid avslappnad, lugn och har det alltid så bra oavsett vad vi än gör

* Saknar att grilla, dricka alldeles för mycket öl och snacka hela natten lång i Härryda med Mackan, Rickard, Michael och Peter

* Saknar att promenera, prata om precis allt, spela tv-spel och lyssna på MeatlLoaf med Dejan

* Saknar att fika, tugga, kolla på film, se på och heja på när han vinner tävlingar, och bara hänga hemma hos Aleks

* Saknar att fika och ha långa, roliga och intressanta diskussioner om allt mellan musik, film, litteratur och massmördare med Gustav

* Saknar att göra precis vad som helst och ingenting med Alex, saknar att vara som bröder, då det inte spelar någon roll vad vi än gör det för är alltid trevligt, roligt och bra ändå

* Saknar att bara vara, älska och känna mig älskad, prata hela natten lång, kramas, inte känna att allt är så jobbigt och inte veta vad vi skall göra med min Malaika



Malaika med fin tröja


* Saknar att åka till Malmö, slappna av, vila ut mig, gå på stan, åka runt överallt, titta på massa film och serier, spela tv-spel, äta middag och ja precis allt med min kära syster och bästa vän MiLLe, och med hennes Daniel förstås

Saknar självklart även John, Ronny, Dane, Fredrik, Mats, Magnus, Stefan, Erik, Paul, Andreas, Camille, Marie och en herrejävlans massa människor.
Det finns till och med tillfällen, rätt gott om dem till och med då jag, hör och häpna, saknar mina "före dettingar" Frida, Hanna, Catrin och Natali.

---

Skall avsluta dagens inlägg med en låt självklart, och denna låt är en låt från mitt absoluta favoritband Lacuna Coil. Det är ett av de få banden, vid sidan om band som MeatLoaf, Cradle of Filth och Poets of the Fall, som jag inte skulle kunna leva utan. Dock är det inte många jag känner som delar min kärlek till bandet Lacuna Coil, men vad gör väl det, jag älskar dem ändå, och det gör det dessutom desto roligare när människor man tycker om tar dem til sig, om än inte i samma utsträckning som jag själv, men ändå, när de till och med använder en av deras låtar som ringsignal på mobilen till exempel, såsom denna:

Ha de' King!

"- Then don't..."

---

Ja jag är sjukt tråkig och har inget skrivit på väldigt länge...
Men, jag har heller inte varit tillgänglig på ett tag...
Skall försöka bättra mig på skrivandet nu, men inte i just denna sekund, för nu måste jag snart tillbaka till jobbet, jippie, underbart, eller inte...
På tal om jippie och underbart, hur kommer det sig att det helt plötsligt blev så otroligt tråkigt, och att jag bara helt plötsligt blev så otroligt less på allt här i Stockholm, kan någon förklara det för mig...
Tittar på mitt jobbschema, funderar på mitt fritidsschema och inser att jag bara blir så matt helt enkelt, så slut, för jag orkar inte bry mig om något som är så tråkigt och inte ger mig någonting...
Men, jag skulle ju sluta skriva nu...
Får återuppta detta senare ikväll eller imorgon...

---

Det stämmer så väl och är bara så sant just nu, och har så varit sedan December månad...

Ha de' King!

"For those ten seconds or less I'm free, nothing else matter..."

---

Jaha, så var ytterligare en tråkig arbetsdag till ändå, jag ser faktiskt fram emot att få arbeta i helgen istället, det är garanterat mer upplyftande än det jag gjorde idag. Men, arbetsdagen är i alla fall över, jag har varit och handlat, och för att kunna göra det var jag tvungen att så gott som räkna varenda liten krona jag hade kvar för att se om det räckte till vad jag behövde, så här dåligt med pengar har jag inte haft sen, ja jag vet inte när, sen jag började att arbeta i Göteborg åtminstone. Men, men, det var en kass månad, fick en dålig lön på grund av att jag inte tog reda på hur saker och ting fungerade på jobbet ordentligt, jag har mig själv att skylla, nästa månad blir desto bättre och lönen är ju bara 4 dagar härifrån, håll ut! ;)
Nu sitter man istället här framför datorn, lyssnar på musik, dricker en öl och... Dags att blogga lite! :)

---

Trött är man ju fortfarande, självklart, men bara nio veckor kvar till semestern nu, fy fan, det är alldeles för lång tid, vill göra något roligt nu, vill göra något annat så jag kan slappna av lite, är inte min kropp som behöver vila, det är min hjärna, den arbetar övertid konstant. Men, har något jag skall göra här snart, hoppas bara att det blir av utan problem, och jag hoppas att det löser sig så som jag har tänkt mig, i sådant fall skall jag nog kunna vara lite mer utvilad om två veckor. Seriöst, behöver lite vila, en av kunderna sa idag att fan va trött jag såg ut att vara och jag som tyckte att detta var en av mina piggare dagar :)
Då är det illa och dags att börja tänka om, dags att börja sova, dags att börja ta det lugnt, dags att sluta tänka så mycket, dags att göra något man trivs med, umgås med folk man mår bra med och låta hjärnan få vila lite, om så bara för ett litet tag...

---

Nog om det...
I fredags ställde jag äntligen på min Jessica igen, efter att hon ha fått stå och damma i ett garage i lite mer än fyra månader. Hade totalt glömt bort hur otroligt skönt det är att köra henne, det är ren och skär glädje!



Jessica


Hade gärna visat er en bild på henne, nytvättad och fin, men har inte hunnit tvätta henne, skall göra det nu i veckan, och det behövs, speciellt nu när pollensäsongen är igång, hon är ju helt gul, inge vackert, och av den anledningen kan jag inte ta ett nytt foto på henne just nu, men det här var i alla fall en bild på henne i Landvetter där jag bodde förut...

Säg inte detta högt så att Jessica hör, men jag står i valet och kvalet om jag skall, efter att ha skrapat ihop lite pengar, lägga ner dem på att "hotta" upp Jessica, inte styla alltså, men ge henne mer krut under huven, eller, så lägger jag dessa pengar på att köpa en helt ny bil och i sådant fall skall det bli en Honda Integra Type-R, som ser ut som denna:



Honda Integra Type-R


Den är så vacker, så bäst, vill ha, ge mig nu! :)
Dock kommer ju en väldigt klurig fråga upp i mitt huvud, om jag nu skulle byta bil, vad skall jag då döpa den nya till???
Fastän, jag tror faktiskt att jag redan vet vad den skall heta ;)

---

På tal om bilar var jag på bio igår och lyckades äntligen se den nya Fast & Furious, den var absolut ingen höjdar rulle, men den var bra och den var riktigt underhållande. Den var bättre än de två senaste filmerna i serien, men väger lätt jämfört med den första. Dock, som sagt, den var bra och underhållande, Vin Diesel är ju alltid bäst, han är så otroligt cool helt enkelt, Paul Walker gjorde sitt jobb men är absolut inte lika bra som i filmen Running Scared, som är så jävla bra! Jordana Brewster gjorde väl också sitt, även om jag inte tycker att hon är intressant någonstans, till skillnad mot Michelle Rodriguez, som en viss person som redan har sett filmen glömde nämna att hon dör efter en kvart eller så! Gah! Det var ju nästan så att jag reste mig upp och gick ifrån biosalongen, för man får ju fan inte döda Michelle! :) 



Michelle Rodriguez


Dock hanlade ju faktiskt hela filmen om henne så det ger väl lite upprättelse. På tal om Michelle, filmen Girl Fight, se den nu! Jag beöver inte förklara vad den handlar om förutom att det är Michelle's första film, hon spelar en boxare och den är ruggigt bra...

---

Nee, om man kanske skulle ta och laga lite mat...

---

Dagens låt kommer här...
Även idag såsom det var menat att vara i mitt första inlägg, blir det Stone Sour som får stå för dagens låt. Hur kommer det sig att deras två Demo CD som de gjorde redan 1994 och 1996 är så otroligt bra, när deras debut först kom 2003? Ja, jag vet att Corey Taylor som sjunger i bandet har lagt ner mer tid på sitt andra band SlipKnoT och eftersom gittaristen James Root även han spelar i båda dessa band blir det ju alltid något som måste lida...
Denna låt heter i alla fall Superskin och som vanligt är det texten som gäller, även om musiken är underbar den också :)

Ha de' King!

"..., the way to have them live on is to never stop loving them. Buildings burn, people die, but real love is forever..."



The Crow


Detta citat, som så många från seriealbumet och filmen The Crow är bara så otroligt vackert, älskar verkligen både filmen och seriealbumet för att den är så vacker, poetisk, mörk, hemsk, fylld av kärlek, hopp, glädje och sorg...
Om det finns någon där ute som inte har sett filmen eller läst seriealbumet än är det bara att sträcka fram handen så skall ni få ett rapp på fingrarna, hemläxa för er säger jag bara :)

---

Filmer får mig alltid att drömma, längta och hoppas, och nu mer än någonsin vill jag drömma om ett bättre liv, jag hoppas på att mycket i mitt liv skall få en ändring snart, jag längtar efter den dag då mitt liv blir precis som jag vill ha det, den dag då saker och ting går min väg, och jag hoppas på saker och ting som troligen aldrig kommer att ske, men, va fan, jag är en romantiker och kommer aldrig att sluta drömma, längta och hoppas...

---

Jag är trött...
Jag är trött på det mesta just nu, önskar så att saker och ting kunde gå min väg någon gång, men det senaste året har inte riktigt varit mitt, men, som sagt, saker och ting kommer säkerligen att få ändring någon dag...
Men till den dagen kommer är jag trött på mitt jobb, är trött på min lägenhet (som aldrig kommer att bli min egentligen), jag är trött på att behöva kompromissa med min egen plånbok bara för att kunna få jobba, jag är trött på att alltid ha ont i ryggen, är trött på att inte veta var jag skall ta vägen och var jag verkligen vill leva mitt liv, jag är trött på att bli kär om det ändå inte går min väg, är trött på att sakna för saknad gör ont, är trött på att längta, längta efter någon och något som aldrig kommer att bli min och aldrig kommer att bli mitt...

---

Vad kan man säga, det mesta är Jobbigt© helt enkelt och kärlek är tungt...
Vilket får mig att tänka på en låt av Henry Rollins, så skön snubbe...



Henry Rollins


Allt han har gjort från tiden med Black Flag till sina egna band, de filmer han har spelat i, de tv-spel han har medverkat i, hans stand-up och hans egna talkshow är så otroligt skönt, han är bara så grym :)


I see you from across the room
Is there something on your mind?
I'm thinking about taking the round about route
I'm thinking about the straightest line
Is it me, or is me and you?
Give me some indication so I'll know what to do
"..."
There's always something that keeps us far apart
Seems like it's already over before it even starts
You said, she said, he said, I said
No one said a word
Is it something that I did or something that you heard?
"..."
I never knew you like I wanted to
The things you said meant a lot to me
I wonder what they meant to you
So much I'd like to tell you
But I know you don't wanna know
Every time I want to be with you
Is the time that it's time to go
Oh well


Som sagt, kärlek är fan aldrig lätt, men ibland är det väldigt, väldigt Jobbigt©...

---

Nej, nu skall jag försöka lista ut ett bara sätt för att koppla in en tv och en dvd i sovrummet, där det bara finns ett eluttag och det är på fel sida av rummet, behöver nog en film för att få mig att somna på nätterna, få mig att tänka på annat, önska mig lycka till...

---

Självklart blir det en dagens låt också, denna låt heter A New Age och framförs av ett tyskt symphonic metal band som heter Xandria, sångerskan Kerstin Bischof har en mycket vacker röst, även om bandet påminner om en hel drös andra band som också finns där ute, faller jag ändå för deras texter, och denna är bra och mycket passande just nu, lyssna på den...

Ha de' King!

" - Well... you were dead.
- Death cannot stop true love. All it can do is delay it for a while..."


En dag med glädje är inte alltid det lättaste att finna, men det finns många saker som kan hjälpa en på traven, såsom bra musik, gott sällskap i form av goda vänner och familj eller någon man håller kär, och självklart en bra film...

För mig är en dag med glädje ibland extra svårt att finna, men tre saker som garanterat hjälper mig på traven är dessa...

---

Musik, såsom allting kungen har skrivit, det vill säga den riktiga kungen Johnny Cash...



Johnny Cash


Hur deppig jag än må vara gör han mig alltid på bättre humör...
Hans musik passar alla ändamål, vare sig det är fest, sitta hemma själv, vara med någon man älskar, köra långa sträckor i bilen, läsa en bok, ja, den passar till allt helt enkelt...
Kan ju även nämnas att filmen om Johnny Cash liv Walk the Line är en mycket bra film som jag tycker att man bör se, jag tycker dessutom att Joaquin Phoenix och Reese Witherspoon gör ett fantastiskt jobb med att porträttera John R. Cash och June Carter...

---

Film var det ja, och förutom musik är en bra film alltid att rekommendera, såsom filmen The Princess Bride...



The Princess Bride


En riktig feel-good film, som jag inte skulle klara mig utan, den är så otroligt bra på alla sätt och vis, den är komisk, vacker, romantisk, poetisk och Cary Elwes, Mandy Patinkin, Chris Sarandon och Wallace Shawn spelar några av de skönaste karaktär någonsin skapade på den vita duken, vi får dessutom inte glömma att det är fantasy...

---

Men all denna musik, och alla filmer som finns där ute avnjuts ju bäst i sällskap med någon man tycker väldigt mycket såsom min äldsta vän Alexander eller min kära Malaika...

Vissa dagar finns det dock inte tid över för att träffa någon, men det kan hjälpas med att få ett samtal från min fagra ängel, hon förgyller min dag var gång hon ringer mig, även om vi ofta pratar länge räcker det med ett kort samtal för att jag skall må bra, oavsett hur jag har mått tidigare under dagen...

---

Men...
Nu är det faktiskt dags att sova, har ju en underbar arbetsdag framför mig imorgon, upp kl.04:30 är det som gäller, fy fan va skoj! Suck och stön, men, men pengarna måste ju rulla in på något sett...

---

Lämnar er nu med en låt av Johnny Cash som alltid får mig på bra humör...
Dock inte en av mina absoluta favoriter, men nu handlar det inte om det, nu handlar det om att bara må bra och bli glad :)

Ha de' King!

"...Meat-eating orchids forgive no one just yet
Cut myself on angel's hair and baby's breath
Broken hymen of your highness I'm left black
Throw down your umbilical noose so I can climb right back..."

---

Söndagen den 5:e April var inte bara den dag då min solstråle föddes för 26 år sedan.
Det var även den dag då två stora människor gick ifrån oss året 1994 respektive 2002.
Jag talar naturligtivs om Kurt Cobain ( * 20:e februari 1967 - † 5:e april 1994 ) sångare, låtskrivare och gittarist i bandet Nirvana och Layne Staley ( * 22:a augusti 1967 - † 5:e april 2002 ) sångare och gittarist i bandet Alice in Chains.

Detta inlägg är dedikerat till dem båda...

---

"...My favorite inside source
I'll kiss your open sores
Appreciate your concern
You'll always stink and burn..."



Kurt Cobain

---

"...Bury me softly in this womb
I give this part of me for you
Sand rains down and here I sit
Holding red flowers
In a tomb... in bloom..."



Layne Staley

---

Ni båda är och kommer för alltid att vara saknade...

---

Måste även lägga in till en sak, jag borde ha sagt redan i mitt första inlägg på denna blogg, att ordet Jobbigt, hädanefter ser ut så här:
"Jobbigt ©"
Det är från och med för någon månad sen copyrightat av mig och en viss flicka, så alla ni andra kan ju glömma att få använda det över huvud taget...

---

"...One who doesn't care is one who shouldn't be
Iv'e tried to hide myself from what is
Wrong for me, for me..."

---

Ha de' King!

...Denna dag är din dag, du finns alltid i mina tankar, och om det nu ens är möjligt skall jag tänka på dig desto mer idag, för denna dag är bara din...


Grattis på Födelsedagen Malaika!



Grattis på Födelesdagen, du Söta...



Grattis på Födelsedagen, du Vackra...


Hoppas att din dag blir underbar, önskar så att jag kunde fira den med dig...
Vet att du inte vill fira att du blir ett år äldre, men som jag sade förut, vi firar faktiskt inte att du blir äldre idag, vi firar att det var denna dag 1983 du föddes, och det min sköna är definitivt värt att fira, då världen, i alla fall min, är en mycket bättre plats att leva på när du finns i den och berikar den...



Grattis på Födelsedagen! Pussar och Kramar i massor till bara dig...

---

Dagens låt behöver ingen närmare förklaring, den är i alla fall dedikerad till en kvinna som har födelsedag idag :)

Ha de' King!