Another place and time...


"...Without a great divide
And we could be flying deadly high
I'll sell my soul to dream you wide awake..."



Vad kan man säga om Poets of the Fall, annat än att de är underbara, en otroligt speciell musik, otroligt häftiga riff, och texter som inte är av denna värld, jag tar av min hatt för Marko Saaresto och de andra grabbarna i bandet.

Måste även ge ett stort tack till min vän Steffen Buur Sönderborg som introducerade mig för detta band.





Vad har hänt sen sist då?
Har firat min födelsedag med Mor och morföräldrar och sedan även med en fest för mina vänner.
Festen var bra, inget snack o saken, men som vanligt följer folk inte med ut när det väl är dags för det, men det är man ju van vid.

Stort tack till; Eber, Alex, Dane, Älgen, Jessica, Niclas, Knot, Linda, Fredrik, Marko, Slobo, Emma och Therese som kom och firade mig, om inte hela kvällen så i alla fall del av den.

Riktigt tråkigt dock att de flesta av dem som sa att de skulle komma aldrig gjorde det, och vissa hörde inte ens av sig.
Hade gärna haft lite av mina äldre vänner där, om inte annat så för att vissa mina vänner från Väsertort att jag har fler vänner från tiden innan jag flyttade till Bromma :)
Saknade vissa mer än andra, och tycker att det är extra synd att ni inte ville vara med och fira mig, men, men...





Den senaste tiden i korta drag då;

Var i Kungsan med Dane (och senare även Älgen), på Sonisphere förfest.
Det var bra och trevligt även om ljudet blev kasst när sista bandet skulle gå på.

Var och såg Winnerbäck med Aleks, Max och Kenza. Mötte även upp Micke och Maria på konserten.
Blev alldeles för mycekt vin den kvällen dock och var nog fan i värre skick dagen efter det än dagen efter mitt födelsedagsfirande :)

Har haft en eventuell köpare som har tittat på Jessica, får se om han hör av sig igen.
De andra buden jag har fått, de flesta via mail har inte varit mycket att hänga i julgranen.

Haft en mäklare här Fastighetesbyrån och har efter det försökt att få tag på Swedbank via telefon, förgäves, men, men, får försöka i nästa vecka igen.

Helgen har varit ganska händelselös, spelat lite, kollat film, hängt med Dane och skall ikväll träffa min Mor.

Var visserligen på bio med Dane, Alex, Eber och Emma i fredags och såg The Expendables, som var en höjdarrulle om än inte lika bra som jag hade hoppats på.




The Expendables


Precis som med Inception hade man nog för höga förhoppningar.
Även om Stallone, Statham, Li, Lundgren, Rourke och Austin levererade så var det inte riktigt tillräckligt.
Alldeles för snabba klipp i slagsmålsscenenerna drar ner betyget avsevärt.
Men det var tung musik, mycket explosioner, sköna cameoroller, och ett riktigt högt tempo.





Hittade en dikt jag skrivit för ganska många år sedan som jag ville dela med er.
Det är en riktigt lååång jävel också :)
Synd att man inte skrivit datum eller liknande, vore intressant så här i efterhand att veta när man kände som man gjorde när man skrev dikterna förr.


Förresten; den här dikten är barnförbjuden, så för er under 18 år, bara scrolla vidare.





In the moonlighted forest the angels wept over the graves of the fallen.
I walked alone in that moonlit dusk; memories came floating by like angles from the burning hell forge.
Memories of a girl that was not of this world.
She was all my fantasies, all my wishes, all my darkest deepest desires.
How did I lose her, what did I do, I try to remember but my mind is blank like the cold ice in the wintermorning.
..

Oh she was all I ever desired, she was all I ever dreamt.
I will love her until the end of time.
She left me alone in the darkest cold, she commited suicide, she did not bare to go on.
Could not help her even if I tried, I will love her until the end of time, and beyond...

I remember when we first met, the night was young and everything was warm.
Beauty in front of me stood like a statue of glory, a statue of the cruel dark.
Her eyes met mine and my body shivered, could not move, could not talk, all I could think of was love.
Her body was pale and with leather covered.
Her flesh called to me, raw and with no thoughts of regret.
She screamed out her power of beauty and trapped me in a wind of hope.
Our sould met in ecstasy and erotic pleasure.
I never knew what love was until I met her.
And I had never felt pleasure until that night when our bodies met in screaming ecstasy and released everything we had.
Her body was warm and her breast showing like hills of wonder.
Her arms wrapped around me and she pushed her lower abdomen against my side.
Her thighs called me, kiss me, kiss me.
I ripped off her clothes and licked her body, kissed her mouth wich was cold and soft.
Her thighs were strong and her womb was wet and warming...

Oh she was all I ever desired, she was all I ever dreamt.
I will love her until the end of time.
She left me alone in the darkest cold, she commited suicide, she did not bare to go on.
Could not help her even if I tried, I will love her until the end of time, and beyond...

From that day, love was all we lived for, and we swore eachother eternal happiness.
I remember the words that made me hers forever.
"Love of two is one", and one was what we were, always together.
Together for eternity, but eternity is not forever, and our love in this world was all to short.
Her body wanted to go on but her mind just could not handle the pain, tha pain of being betrayed by everyone she loved, the pain of memories to horrible for anyone to live with.
Little things used to mean so much to her, I used to think they were kind of trivial, believe me, nothing is trivial.
She knew I loved her and I know she loved me, but it just was not enough.
One night we swore that we would be together, even after death.
I thought she meant it in a mortal way, but she always wanted to haev immortal love.
Found her the next day in the foret, on the place were we first met.
Her dress was covered with blood, her hand still gripping hard, the dagger, wich she had used to slit her own throat only a few hours ago.
I cried, and my body died that day.

Oh she was all I ever desired, she was all I ever dreamt.
I will love her until the end of time.
She left me alone in the darkest cold, she commited suicide, she did not bare to go on.
Could not help her even if I tried, I will love her until the end of time, and beyond...


Now I seek vengence on everyone that has ever hurt her.
My body will die in peace to join her for eternity on the other side, after I have exposed everyone of the monsters that together had murdered my love, to eternal pain and then a horrible death.
The angels are crying for the people I have killed, they called them good souls, but good does not exist in this world.
The dusk is coming and I see my love standing at the end of the orad with open arms.
I will join her now and forever love her.
God has banished me from heaven, but he does not have the power to stop me from being with my love.
Everyone is weak and our love is stronger than anything in this world.
I kiss my love and our immortal love is now true until the end of time...

Oh she was all I ever desired, she was all I ever dreamt.
I will love her until the end of time.
She left me alone in the darkest cold, she commited suicide, she did not bare to go on.
Could not help her even if I tried, I will love her until the end of time, and beyond...






Någon som fortfarande läser?
Nee, tänkte väl det...
Vi hoppar istället raskt till de mest avlyssnade låtarna på min Spotify lista just nu...


Volbeat – Still Counting

Volbeat – Maybellene i Hofteholder

Volbeat – Back To Prom

Volbeat – Guitar Gangsters & Cadillac Blood

Type O Negative – Black No. 1

HIM – Right Here In My Arms


Skall avslurta det hela med en riktigt jäkla snygg video.
Bandet är Katatonia (alltid lika bra) och låten är från den senaste plattan och heter Day and then the Shade, enjoy!

 

 

Christell » 2010-08-17 | 20:59:08
URL: http://zafira82.blogspot.com/

Gillade dikten :-)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback